Start / Tjänster / Farkostregistret / Farkostregistret - Frågor och svar

Farkostregistret - Frågor och svar

Till början av sidan

Vad är ändamålet med detta register? Är avsikten endast att införa bruksskatt på båtar?

För beskattning av båtar behövs inget register. Däremot är registret viktigt bland annat när det gäller att utreda båt- och motorstölder. Om det har förekommit allvarliga brister i en båttyp, kan man också varna båtägarna om saken med hjälp av uppgifterna i registret. Det nya registreringsförfarandet effektiviserar dessutom övervakningen av sjötrafiken och sjösäkerheten exempelvis i nödsituationer och vid försvinnanden till sjöss.

Till början av sidan

Vad kallas registret?

Det förra registret kallades motorbåtsregistret, eftersom det närmast tillämpades på motorbåtar. Farkostregistret känns kanske ovant, och vanligen talar man om båtregistret.

Registreringsbeviset är ett bevis på ägande eller innehav av en båt. Om båtägaren har anmält riktiga uppgifter till registret, kan båtägaren med hjälp av registreringen bevisa att han eller hon är ägare till båten.

Till början av sidan

Var hittar jag lagen och förordningen om farkostregistret och regeringens proposition om farkostregistret?

Lagen om farkostregistret 976/2006 och statsrådets förordning om farkostregistret 641/2007 finns bland annat på adressen www.finlex.fi och i Sjöfartsstyrelsens informationsblad (8/2007).

Regeringens proposition hittar du på adressen www.eduskunta.fi med beteckningen RP 39/2006 rd.

Till början av sidan

Vad kostar registreringen?

Om din båt inte finns upptagen i registret sedan tidigare, kostar den första registreringen 30 €.

Till början av sidan

Var kan jag registrera min båt?

En registreringsanmälan kan göras vid vilken magistrat eller magistrats serviceenhet som helst.

Till början av sidan

Vad är den exakta registreringsgränsen?

Fråga:
Det är lite oklart om man enligt den nya farkostlagen ska registrera en motoreffekt på 20 hk.

I den gamla lagen stod det "mer än 15 kW", och i den nya lagen "minst 15 kW".

Måste man fundera på avrundningar, t.ex. 15 kw = 20,4 hk?

Svar:

I lagen står det:
"I farkostregistret ska registreras farkoster med motor, vars effekt enligt tillverkarens uppgift är minst 15 kilowatt, samt farkoster med motor eller segel, vars skrovlängd enligt tillverkarens uppgift är minst 5,5 meter." (Lag 976/2006 4 §)

Lagen tillåter även registrering av en farkost som inte är registreringspliktig. (Lag 976/2006 6 §)

En exakt kalkyl: 1 kW = 1,36 hk, 15 kW =20,4 hk, 20 hk=14,7 kW

Till början av sidan

Hur många hästkrafter är 15 kW (kilowatt?)

15 kW är 20,4 hästkrafter. För äldre motorer på 20 hästkrafter, på vilka effekten inte anges i kilowatt, kan man anta att den effekt som anges på motorhuven (20 hästkrafter = 14,7 kW) är den rätta effekten och att en farkost med en sådan motor inte behöver registreras, om inte längden på båtens skrov är minst 5,5 meter.

Till början av sidan

Ska en kombination på 5,5 meter och 20 hk registreras?

Fråga:
Jag undrar om min båt ligger alldeles under registreringsgränsen och inte behöver registreras, eller om jag behöver registrera den. Behöver en kombination på 5,5 meter och 20 hk alltså registreras?

Svar:
En farkost med motor, vars effekt enligt tillverkarens uppgift är minst 15 kilowatt, samt en farkost med motor eller segel, vars skrovlängd enligt tillverkarens uppgift är minst 5,5 meter, ska registreras så som föreskrivs i denna lag och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

I detta fall ska båten registreras utifrån dess längd. (Lag 976/2006 4 §)

Till början av sidan

Gäller registreringen såväl inombordsmotorer som utombordsmotorer?

Ja. I motorbåtsregistret skiljde man tidigare mellan utombords- och inombordsmotorer, men enligt den nya lagen ska alla båtar med en motoreffekt på minst 15 kilowatt registreras.

Till början av sidan

Ska båtar som används för avgiftsbelagda utbildningsseglatser och charterturer (hyresbåtar) registreras?

Fråga:
Behöver man registrera fartyget i det nya småbåtsregistret, eller finns fartyget redan i handelsfartygsregistret? Med fartyget görs endast avgiftsbelagda utbildningsseglatser och chartrade turer.

Svar:
Lagen om farkostregistret gäller alla farkoster:

farkoster med motor, vars effekt enligt tillverkarens uppgift är minst 15 kilowatt, samt farkoster med motor eller segel, vars skrovlängd enligt tillverkarens uppgift är minst 5,5 meter, ska registreras. (Lag 976/2006 4 §)

Registreringsskyldigheten gäller inte försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets båtar, inte heller farkoster som registreras i fartygs- eller fiskefartygsregistret eller farkoster som endast används i tävlingar. (Lag 976/2006 5 §)

En båt eller ett fartyg som är exempelvis i fartygsregistret kan också registreras i farkostregistret. (Lag 976/2006 6 §)

Till början av sidan

Ska också hyresbåtar registreras?

Ja, om de inte med stöd av annan lagstiftning ska införas i fartygsregistret (Fartygsregisterlagen 512/1993).

Till början av sidan

Tillfällig användning, då båten inte behöver registreras – vad innebär det?

Fråga:
Är det så att en båt behöver registreras enligt lagen endast om den används på Finlands territorialvatten? Om man anländer med båten till Finland, får man använda den tillfälligt i Finland utan att registrera den? Har det någon betydelse om man är finländsk medborgare eller inte?

Innebär tillfällighet någon bestämd tid, och om den gör det, hurdana perioder? Om båten är borta från landet exempelvis 4,5,6,7 eller 8 månader och åter i landet på motsvarande sätt, eller om båten är i Finland exempelvis 2 år och lämnar landet igen?

Svar:
I princip ska man handla i enlighet med 8 § 1 mom. i lagen: En farkost som skall registreras får inte användas i sjötrafik innan den förts in i registret, om inte annat föreskrivs i denna lag. I detta fall är det svårt att säga om man kan låta bli att iaktta registreringsskyldigheten, om man inte besöker Finlands territorialvatten. I motsvarande situationer har man rekommenderat att båten registreras i syfte att undvika missförstånd om och när båten kommer till Finlands territorialvatten.

Regeringens proposition till lagen konstaterar att tillfällig användning avser till exempel fall där en båtägare som är fast bosatt utomlands reser till Finland på semester eller besök med sin båt. Om båten däremot används varje sommar i Finland och den också förvaras här året runt, ska den registreras.

I 8 § 2 mom. i lagen fastställs att "en farkost som tillfälligt finns i Finland och vars ägare eller innehavare inte har hemkommun eller hemort i Finland får användas i Finland utan att den anmälts till registret". Utifrån detta kan man således konstatera att en finländsk eller utländsk person ska registrera sin båt om han använder den i Finland på annat sätt än tillfälligt. (Lag 976/2006 8 §)

Med stöd av exemplen ovan bör båten registreras eftersom båten i största delen av de exempel som nämns i frågan inte skulle vara i tillfällig användning.

Registreringen kan göras på vilken magistrat som helst. (Lag 976/2006 3 §)

Till början av sidan

Hur definieras tillfällig användning och i vilka fall ska en båt som är i tillfällig användning registreras?

Om tillfällig användning pratar man till exempel i fall där en båtägare som är fast bosatt utomlands med sin båt reser till Finland på semester eller besök. Om båten däremot används varje sommar i Finland och den också förvaras här året runt, ska den registreras.

Till början av sidan

Kan jag använda min båt om registreringen har anhängiggjorts, men registreringsbetyget har ännu inte getts?

När registreringen av en farkost har anhängiggjorts i magistraten, men ett registreringsbevis ännu inte getts till kunden (uppgifter saknas, den slutgiltiga köpeskillingen har inte betalats, magistraten är svårt belastad eller motsvarande orsak som föranleder noggrannare utredning) kan magistraten ge kunden en fotokopia av blanketten för registreringsanmälan. Blankettens diarieanteckning och/eller stämpel anger att kunden har lämnat in en registreringsanmälan till magistraten. Om farkostens förare blir ombedd att uppvisa registreringsbeviset vid granskning, kan föraren uppvisa detta intyg på att han eller hon har lämnat in anmälningsdokument och ska sedan inom en av tillsynsmyndigheten utsatt skälig tid visa upp dokumentet för den tillsynsmyndighet som anvisas vid granskningen, så som 13 § i sjötrafiklagen anger (463/1996).

Sjötrafiklagen (463/1996) 13 § Skyldighet att visa upp dokument: "De dokument som enligt särskilda stadganden och bestämmelser krävs i fråga om en farkosts förare samt i fråga om själva farkosten och dess utrustning ska medföras när farkosten är i användning. Saknas ett sådant dokument, är farkostens förare skyldig att inom en av tillsynsmyndigheten utsatt skälig tid visa upp dokumentet för tillsynsmyndigheten på sin hemort eller en annan tillsynsmyndighet som anvisas vid granskningen."

Till början av sidan

En båt säljs utan motor. Hur anmäls detta till registret?

Fråga:
Kunden har en farkost som är införd i registret. Han säljer båten men behåller motorn.

Den nya ägaren har således endast båten och köper en motor när han "får syn på en lämplig motor någonstans".

Hur görs registreringen?

Svar:
Om båten inte har motor eller segel, föreligger ingen registreringsplikt. Ägaren kan dock registrera båten även utan motor.

När ägaren har skaffat en motor till båten kan registreringsplikt uppstå, om registreringsgränserna överskrids. (Lag 976/2006 6 §)

Till början av sidan

Var registreras en båt som en utlänning köpt?

Fråga:
Kan man registrera en båt som ägs av en utlänning i vilken magistrat som helst?

Svar:
Ja. (Lag 976/2006 3 §)

Till början av sidan

Om man kommer till Finland från Sverige med en båt som tillhör en svensk vän, ska båten registreras här i Finland?

Fråga:
Om man får låna en båt av en svensk vän och seglar med den i Finland, ska den svenskregistrerade båten registreras i farkostregistret i Finland?

Svar:
Exemplet avser sannolikt tillfällig användning. I detta exempel registreras vännens båt inte i farkostregistret i Finland.

Om båten skulle användas varaktigt i Finland, borde den registreras i farkostregistret. (Lag 976/2006 8 §)

Till början av sidan

Vad avses med farkoster som endast används i tävlingar?

Fråga:
I den nya lagen om farkostregistret finns ett undantag som gäller farkoster som endast används i tävlingar (2 kap. 5 §).

Medlemmarna i ett förbund har diskuterat vad uttrycket "farkost som endast används i tävlingar" betyder.

Är det möjligt att få mer information om tolkningen av detta uttryck?

Svar:
En farkost som i regel används endast i tävlingar definieras utifrån dess ändamål. Undantagna från registreringsplikten är farkoster som är registrerade som nationella eller internationella tävlingsbåtar (enligt tävlingsklass) och som endast används i tävlingar eller som används i träning inför tävlingar.

Farkoster som används både för tävlingar och fritidsaktiviteter ska registreras. För mer information om tolkningarna skicka e-post till veneilytarkastajat(at)fma.fi eller ring Sjöfartsverkets enhet för båtliv, tfn 0204 48 40.

Många båtar är byggda både för turer/långfärder (fritid och sport) och för tävlingsanvändning. Enligt tolkningen är en tävlingsbåt en båt som ENDAST används för tävlingar. Detta innebär att båten inte används för andra ändamål, t.ex. för veckoslutsseglatser. Som tävlingar betraktas klassmästerskaps-, FM- och VM-tävlingar och andra motsvarande tävlingar.

Båtar som används i tävlingar kan inte användas på fritiden eftersom de inte lämpar sig för detta ("extreme"). Så kallade familjeregattor är inte tävlingar som avses i lagen.

Det finns både tur-/långfärdsbåtar och tävlingsbåtar i samma klass.

Allmänt taget kan man inte säga om en båt i en viss klass är en tävlingsbåt eller inte. Det är båtens faktiska användning som avgör. Bevisbördan är dock alltid hos båtens ägare. (Lag 976/2006 5 §)

Till början av sidan

Hur tolkas uttrycket "farkost som endast används för tävlingar"?

En farkost som i regel används endast i tävlingar definieras utifrån dess ändamål. Registreringsplikten gäller undantagsvis inte farkoster som registrerats som nationella eller internationella tävlingsbåtar (är i klassen för tävlingsbåtar) och som endast används för tävlingar eller för träning inför tävlingar.

Farkoster som används både för tävlingar och fritidsaktiviteter ska registreras.

För mer information om tolkningarna skicka e-post till veneilytarkastajat(at)fma.fi eller ring Sjöfartsverkets enhet för båtliv, tfn 0204 48 40.

Till början av sidan

Hur förhåller myndigheterna sig till möjligheten/skyldigheten att registrera farkoster med speciella egenskaper, till exempel före detta handelsfartyg, bastu på pontoner och andra byggen? Hur visar man att farkoster som samtidigt är införda i såväl farkostregistret som fartygs- eller fiskefartygsregistret används som fritidsbåtar?

För ytterligare information i oklara fall, skicka e-post till veneilytarkastajat(at)fma.fi eller ring Sjöfartsverkets enhet för båtliv, tfn 0204 48 40.

Till början av sidan

Hur visar man att farkoster som samtidigt är införda i såväl farkostregistret som fartygs- eller fiskefartygsregistret används som fritidsbåtar?

För ytterligare information i oklara fall, skicka e-post till veneilytarkastajat(at)fma.fi eller ring Sjöfartsverkets enhet för båtliv, tfn 0204 48 40.

Till början av sidan

Största antalet personer – hur definieras det?

Fråga:
Jag har en båt som är byggd 1979 och den har inte registrerats tidigare. Jag köpte båten ca 3 år sedan. Nu försöker jag utreda vad det största tillåtna antalet passagerare för båten är – eller får innehavaren besluta det? I försäljningsannonser har jag sett likadana båtar som "registrerats" för upp till 8 personer.

Svar:
Om det av tillverkaren angivna högsta tillåtna personer inte är känt, utgår man vanligen från antalet liggplatser i båten.

Utgångspunkten är att man i registret antecknar det högsta tillåtna antalet personer enligt tillverkarens uppgift, eller om tillverkarens uppgift saknas, enligt en tillförlitlig uppskattning av antalet personer (3 § 9 mom. i förordningen om farkostregistret). För båtar där man kan övernatta kan man använda antalet liggplatser för att fastställa det högsta tillåtna antalet platser, om båtens tillverkare inte har gett denna uppgift. I annat fall kan man använda båtens längd (exempelvis det högsta tillåtna antalet personer i en båt på åtta meter skulle vara åtta personer, om detta är möjligt och i synnerhet tryggt med tanke på båtens totala bärförmåga). För mindre båtar (t.ex. öppna båtar) kan antalet personer uppskattas utifrån antalet sittplatser, om båtens tillverkare inte har meddelat det högsta tillåtna antalet personer för båten. I s.k. öppna båtar ska de som är i båten ha sittplats, och vanligen används måttet 50 cm per person i beräkningarna. Som utgångspunkt kan man utgå från att antalet personer antecknas enligt anmälan och att magistraten inte behöver utreda saken. För ytterligare information i oklara fall kan man skicka e-post till veneilytarkastajat[a]fma.fi.

Till början av sidan

Största antalet personer – medför det begränsningar i användningen av båten?

Fråga:
Hur förhåller man sig till det största tillåtna antalet personer? Är det en slumpmässig siffra som anmälaren meddelar och som man kan överskrida om man har tillräckligt med räddningsvästar med sig, eller begränsar denna uppgift användningen av båten?

Svar:
I sista hand uppskattar tillsynsmyndigheterna huruvida det högsta tillåtna antalet personer har uppskattats rätt och beslutar i enlighet med sjötrafiklagen (463/1997) om det är tryggt att använda båten med det meddelade antalet personer eller om användningen av båten ska avbrytas.

Till början av sidan

Hur mäts båtens längd?

Enligt lagen om farkostregistret mäts båtar på basis av skrovlängd (punkt 2 nedan); enligt standard EN ISO 8666 som hänför sig till fritidsbåtar mäts båtars längd på flera olika sätt. Måttenheten är meter.

1. maximal längd (Lmax), båtens totallängd mätt från förens yttersta spets till akterns yttersta spets. Detta innefattar alla fasta delar, så som avvisarlister, bogspröt, räcken, roder, draganordningar och fasta badbryggor. Måttet innefattar inte utombordsmotor eller delar som kan lösgöras utan verktyg. Denna längd används oftast när båtlängden anges i till exempel försäljningsbroschyrer.

De löstagbara delarna av skrovet, som påverkar båtens hydrostatiska eller dynamiska egenskaper då båten är i rörelse eller står stilla, räknas med i båtens längd. Följaktligen räknas t.ex. bärplan med i skrovets längd trots att de är löstagbara.

2. skrovlängd (Lh), som ovan, men utan avvisarlister, bogspröt, räcken o.d.

3. längd i vattenlinjen (Lwl) är båtskrovets längd mätt i vattenlinjen.

 

Dessutom mäts fartyg (före detta handelsfartyg liksom andra motsvarande) enligt 1966 års internationella lastlinjekonvention. För ytterligare information skicka e-post till veneilytarkastajat(at)fma.fi eller ring Sjöfartsverkets enhet för båtliv, tfn 0204 48 40.

Till början av sidan

Båtar i kommunernas eller statens ägo – vilka båtar gäller lagen om farkostregistret?

Fråga:
Gäller lagen båtar som ägs av staten, t.ex. båtar som används inom miljöförvaltningen?

Svar:
Statens och kommunernas båtar ska registreras med undantag av försvarsmaktens och gränsbevakningsväsendets farkoster. (Lag 976/2006 5 §)

Till början av sidan

Kan jag skicka anmälningsblanketten och bilagorna till magistraten med fax? Behöver handlingarna bestyrkas?

Fråga:
Räcker det om jag skickar anmälningsblanketterna och bilagorna per fax? Behöver handlingarna bestyrkas?

Svar:
Anmälningsblanketten och bilagorna kan också skickas till magistraten per fax. Vid behov kan magistraten begära att bilagorna presenteras i original, varvid det är möjligt att ta kopior av dem för magistraten.

Vanligen är kopior av handlingar som lämnas in till myndigheten bestyrkta.

Till början av sidan

Vem kan underteckna en anmälningsblankett?

Fråga:
Vid granskning av uppgifter är anmälaren ofta någon annan än ägaren (far, make, son, granne). Kan någon annan anmälare än ägaren underteckna en anmälningsblankett i något fall, eller kan detta endast göras med fullmakt?

Svar:
Enligt 7 § i lagen är det ägaren som ska göra en skriftlig anmälan till magistraten. Anmälningsblanketten kan undertecknas av ägaren, delägaren eller i vissa fall av innehavaren. Även en person som fått fullmakt kan underteckna anmälningsblanketten. (Lag 976/2006 7 §)

Till början av sidan

Är tillägg av ägarens uppgifter vid granskning av uppgifter en avgiftsbelagd prestation?

Fråga:
Vid granskning av uppgifterna framgår det att ägarens make, som är båtens andra ägare, inte syns som ägare i tidigare registeruppgifter eller handlingar. Ska kunden nu betala registreringsavgiften för ett nytt registreringsbetyg?

Svar:
Huvudregeln är att om det sker ändringar i ägarförhållandena t.ex. genom försäljning eller gåva, debiteras avgiften. Om det faktiska ägandet varit gemensamt men registret har haft en felaktig uppgift, debiteras avgiften inte.

En tillförlitlig utredning över förvärv eller ägarförhållanden ska presenteras för magistraten. (Lag 976/2006 9 § 2 mom.)

Till början av sidan

En del båtar får en ny registerbeteckning i anslutning till granskningen av uppgifterna. Varför?

Fråga:
Vissa båtar har getts ett nytt registernummer i anslutning till granskning av dess registeruppgifter. Tejpningen är ingen obetydlig kostnad.

Svar:
Om båten har haft en provbeteckning, så är bokstavsdelen i provbeteckningen i enlighet med den nya lagen E. Alla båtar med den gamla provbeteckningen får den nya beteckningen i samband med granskning av uppgifterna.

För båtar som inte har provbeteckning kan åtgärden förklaras på följande sätt:
I det gamla båtregistret fanns dubblettbeteckningar, dvs. man hade gett två eller flera båtar samma beteckning. Vi måste hålla i minnet att det gamla båtregistrets historia sträcker sig flera decennier tillbaka i tiden och att registret fördes för hand fram till 90-talet. Problemet med dubbla registerbeteckningar härrör från tiden med det manuella registret. När en båt som har en s.k. dubbel registerbeteckning granskas är man tvungen att ge den ena av båtarna en ny beteckning.

Till början av sidan

Ska ägaren till en registrerad båt lämna det gällande registreringsbetyget kvar på magistraten vid granskning av uppgifterna eller i anslutning till andra anmälningar?

Fråga:
Ska ägaren till en registrerad båt lämna det giltiga registreringsbetyget kvar på magistraten vid granskning av uppgifterna eller i anslutning till andra anmälningar?

Svar:
Det gamla registreringsbetyget är till hjälp vid granskning av uppgifterna och behandling av anmälan. Det behöver emellertid inte lämnas kvar på magistraten eftersom magistraten kan ta en kopia på det.

Magistraten ber att de som gör anmälan per post bifogar en kopia av registreringsbetyget, men det är dock inte obligatoriskt. Magistraten kan be om att få den vid behov.

Om behandlingen av en registreringsanmälan förblir anhängig vid magistraten (t.ex. behandlingen hinner inte slutföras medan kunden väntar), får kunden vid behov en kopia av anmälningsblanketten som är försedd med magistratens mottagningsanteckningar. Kunden kan ha denna handling med sig i båten tills det nya registreringsbetyget kommer.

I anslutning till granskning av uppgifterna kan kunden för en separat avgift få ett registerutdrag på finska, svenska eller engelska. På utdraget finns alla uppgifter om den aktuella farkosten som lagrats i registret. Utdraget är avgiftsbelagt.

Till början av sidan

Hur kan man påvisa äganderätten till en gammal farkost?

Fråga:
Hur kan man påvisa äganderätten till en gammal farkost, som blivit registreringspliktig med den nya lagen?

Svar:
Även om köpebrevet har försvunnit eller om ett sådant inte har uppgjorts, har ägaren till en farkost vanligen handlingar av olika slag som kan användas som stöd när det gäller att ange äganderätten till en farkost, exempelvis ett försäkringsbrev eller besiktningsrapport.

Magistraten ska i varje fall kunna konstatera i enlighet med lagen att äganderätten till en farkost har utretts på ett tillförlitligt sätt.

I vissa fall, exempelvis då de övriga handlingarna är bristfälliga, måste man utnyttja en skriftlig försäkran av båtens ägare. En blankett för detta ändamål finns att få i magistraten. (Lag 976/2006 13 §, förordning 641/2007 4 § )

Till början av sidan

Hur påvisar man äganderätten till en farkost om exempelvis köpebrevet eller annat intyg om förvärv saknas?

En sådan situation kan uppstå för en båt som skaffats för länge sedan och som blivit registreringspliktig med den nya lagen. Även om köpebrevet har försvunnit eller om ett sådant inte har uppgjorts, har ägaren till en farkost vanligen handlingar av olika slag som kan användas som stöd när det gäller att ange äganderätten till en farkost, exempelvis ett försäkringsbrev eller besiktningsrapport. Magistraten ska i varje fall kunna konstatera i enlighet med lagen att äganderätten till en farkost har utretts på ett tillförlitligt sätt.

I vissa fall, exempelvis då de övriga handlingarna är bristfälliga, måste man utnyttja en skriftlig försäkran av båtens ägare om sin äganderätt. En blankett för detta ändamål finns att få i magistraten.

Till början av sidan

Äganderätt – är köpebrevet ett tillräcklig dokument för registrering av båten?

Fråga:
Jag har en gammal båt som har hämtats från Sverige till Finland och som inte har varit registrerad i Finland. Båtens typ är lätt att känna igen, och modellens tekniska specifikationer finns på internet. Båten saknar typskylt. Säljaren har ett kvitto på den betalda köpeskillingen, men inga andra dokument.

Är det möjligt att registrera båten utan problem? Räcker köpebrevet i detta fall som dokument för registrering eller behövs några andra handlingar (t.ex. en kopia av kvittot på det förra köpet av båten)?

Svar:
När man köper en båt är det viktigt att kontrollera att säljaren äger båten och motorn (att de inte är stulna e.d.). I detta fall kan man registrera båten i magistraten, förutsatt att man kan presentera ett dokument som bekräftar den nuvarande äganderätten, dvs. dokumentet ska visa att äganderätten har överförts till köparen. Dokumentet kan vara ett köpebrev eller överlåtelseintyg. (Lag 976/2006 13 §, förordning 641/2007 4 § )

Till början av sidan

Varför krävs inte MMSI-numret i registeruppgifterna?

Fråga:
Vilken nytta har registret vid olycksfall, när t.ex. MMSI-numret saknas i registeruppgifterna? Skulle inte räddningsuppdragen bli snabbare, om MMSI-numret fanns med i båtens registeruppgifter?

Svar:
MMSI-numret kan meddelas som tilläggsinformation när båten registreras. Då antecknas den i tilläggsuppgifterna och kan ses exempelvis vid registerförfrågningar som tillsynsmyndigheten gör.

I andra fall kan man kontakta en segelbåt via MRCC utifrån båtens registerbeteckning. På Ficoras webbplats hittades ett bestämt antal MMSI-nummer. Registret omfattar emellertid alla segel- och motorbåtar med en längd på minst 5,5 meter och alla båtar med en motoreffekt på minst 15 kW, och ganska många av dem saknar VHF-utrustning som förmedlar MMSI-numret.

Till början av sidan

Varför ska man ange maximihastigheten också för segelbåtar? Hur definieras maximihastigheten för en segelbåt? Med eller utan motor?

Fråga:
Varför ska man ange maximihastigheten också för segelbåtar?
Hur definieras maximihastigheten för en segelbåt? Med eller utan motor?

Svar:
Enligt 3 § i förordningen ska den maximihastighet för båten som tillverkaren anger sparas i registret.

I princip borde man anmäla den av tillverkaren meddelade maximihastigheten för den aktuella kombinationen av farkost och motor.

Om tillverkarens uppgift inte är tillgänglig eller om den har ändrats, är maximihastigheten för segelbåtar ägarens eller innehavarens anmälan om den högsta hastigheten vid körning med motor. För motorbåtar kan man anmäla en erfarenhetsbaserad uppskattning av maximihastigheten. (Förordning 641/2007, 3 §)

Till början av sidan

Får segelbåtar en ny registerbeteckning även om de redan har en segelbeteckning? Ska de gamla segelbeteckningarna av formen L-xxx ändras till FIN-xxx?

Fråga:
Inte får väl segelbåtar en ny beteckning, då de redan har en individuell segelbeteckning? På gamla båtar har den formen L-nnnn och på nya FIN-nnnn. Ska segelbeteckningar som börjar med L på grund av denna reform ändras till FIN-beteckningar?

Svar:
Segelbåtar och alla farkoster som antecknas i registret får en ny, slumpmässigt vald beteckning.

Segelbåtarnas segelbeteckningar förblir oförändrade, och L-beteckningen på seglet behöver inte ändras till en FIN-beteckning. Föreskrifter om placeringen av registerbeteckningen ges i 7 § i förordningen om farkostregistret.

Till början av sidan

Varför kan inte segelbeteckningen användas som registerbeteckning?

Fråga:
Varför kunde man inte förenhetliga segelbeteckningen (FIN-beteckningen) och registernumret för segelbåtar? Då behövde man inte ha tre olika beteckningar för en enda båt: segelbeteckningen, MMSI och registerbeteckningen.

Svar:
Syftet med lagändringen var att bilda ett riksomfattande register som gäller alla farkoster som omfattas av registreringsplikt. Det finns inget annat centralt registersystem.

Dessutom måste man beakta att samma segelbeteckning kan användas på flera segelbåtar.

Till början av sidan

Kan jag få en viss nummerserie för min båt, om jag vill?

Det finns ännu inte möjlighet att få en specifik sifferserie. Detta beror på den tid det tar att kontrollera uppgifterna för båtar som finns upptagna i registret sedan tidigare. Information ges när det har blivit möjligt att få en sådan beteckning mot tilläggsavgift.

Exempelvis segelnumret kan inte användas som registerbeteckning eller som en del av den. Tillsvidare är det endast möjligt att överföra en beteckning från en tidigare registrerad båt i egen besittning till en annan farkost.

Till början av sidan

Varför är det inte möjligt att köpa beteckningar mot tilläggsavgift, trots att det står i lagen att det är möjligt att få en viss beteckning på ansökan?

Fråga:
Varför är det inte möjligt att få lediga beteckningar mot en tilläggsavgift, trots att lagen konstaterar att det är möjligt att få en bestämd beteckning på ansökan?

Svar:
Beteckningar mot tilläggsavgift kan tills vidare inte ges i annat fall än om beteckningen från en båtägares gamla båt överförs till en ny båt som samma person äger.

Detta förfarande har följande motiveringar:

– Båtregistret har förts sedan tjugo- eller trettiotalet. Registret var tidigare indelat i regionala register, och anteckningarna skrevs för hand i kortregister.
– Registeruppgifterna har aldrig kontrollerats tidigare och därför finns det skäl att anta att alla uppgifter i de manuella anteckningarna inte har överförts till det maskinella registret och att det därför finns oklarheter och brister i registret.

Av dessa anledningar kan man inte fritt tilldela beteckningar mot tilläggsavgift, även om det verkar som om en bestämd beteckning är ledig.
Först när den lagstadgade kontrolltiden av registeruppgifterna har gått ut och registeruppgifterna har kontrollerats i sin helhet blir det möjligt att börja bevilja lediga beteckningar på ansökan.

Till början av sidan

Varför innehåller registreringsbetyget färre uppgifter än tidigare? Varför syns inte priset på registreringsbetyget?

Fråga:
Varför innehåller det nya registreringsbetyget färre uppgifter än det gamla intyget (före 1.10.2007)?

Svar:
På registreringsbeviset skrivs ut endast en liten del av de uppgifter som i enlighet med lagstiftningen samlas in om de farkoster som registreras. De uppgifter som skrivs ut på registreringsbetyget räknas upp i 6 § i förordningen. Varje uppgift som fastställs i förordningen skrivs ut på betyget. Inga uppgifter som inte nämns i förordningen kan skrivas ut.

Förordningen, 6 §:

Uppgifter som antecknas i registreringsbeviset

I registreringsbeviset för en farkost antecknas följande i registret införda uppgifter:

  1. farkostens typ,
  2. registerbeteckningen,
  3. farkostens märke och modell,
  4. farkostens skrovnummer eller annat identifieringsnummer för farkosten,
  5. skrovets största längd och bredd,
  6. det högsta tillåtna eller uppskattade antalet personer,
  7. motorns typ, märke och modell samt motorspecifika identifikationsnummer eller annat identifieringsnummer för motorn,
  8. ägarens och innehavarens namn,
  9. registreringsdatum,
  10. uppgifter om den som har utfärdat registreringsbeviset,
  11. tekniska identifieringsuppgifter angående registreringsbeviset.

I registreringsbeviset över provbeteckning som beviljats en näringsidkare antecknas följande uppgifter:

  1. provbeteckningen,
  2. näringsidkarens namn och FO-nummer,
  3. dagen då registreringsbeviset utfärdades,
  4. uppgifter om den som har utfärdat registreringsbeviset,

På ett utdrag ur registret utskrivs däremot alla uppgifter om den aktuella farkosten i registret med undantag av slutdelen av ägarens/innehavarens personbeteckning. Utdraget är avgiftsbelagt. (Förordning 641/2007, 6 §)

Till början av sidan

Varför innehåller registreringsbeviset inte uppgifter på engelska? På vilka språk kan man få registreringsbeviset och registerutdraget?

Fråga:
En kund som anmält sin segelbåt till registret frågar varför man inte kan få registreringsbevis på engelska.

På vilka språk kan man få registreringsbeviset och registerutdraget?

Svar:
Farkostregistret är ett nationellt register från vilket ges ett nationellt registreringsbevis på finska eller svenska, beroende på vilket språk anmälaren meddelat på registeranmälningsblanketten. Eftersom största delen av de registreringspliktiga båtarna är små och finns inom Finlands gränser, är det inte motiverat att ge alla ett "internationellt registreringsbevis".

Beviljandet av ett internationellt certifikat för fritidsbåt har tagit slut sedan 1.1.2010.  Vid behov kan man ansöka ett registreringsbevis i engelska i magistraten.

Till början av sidan

Varför efterfrågas båtens namn vid registreringen, när det ändå inte skrivs ut på registreringsbeviset?

Fråga:

Varför skrivs inte båtens namn ut på registreringsbeviset?
Varför efterfrågas namnet på anmälningsblanketten, när det ändå inte skrivs ut på registreringsbeviset?

Svar:
På registreringsbeviset skrivs ut endast en liten del av de uppgifter som i enlighet med lagstiftningen samlas in om de farkoster som registreras. De uppgifter som skrivs ut på registreringsbeviset fastställs i 6 § i förordningen. På registreringsbeviset skrivs inte ut några andra uppgifter än de uppgifter som nämns i denna paragraf, inte ens på kundens begäran.

Farkostens namn antecknas i registret i syfte att förbättra säkerheten inom sjötrafiken och stödja tillsyns- och räddningsverksamheten (lag 976/2006, 1 §).

Även om båtens namn inte finns på registreringsbeviset, har alla magistrat samt polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet tillgång till alla uppgifter i registret. T.ex. vid efterspaningar behövs alla uppgifter som lagrats om båten. Det är avsevärt lättare för myndigheterna att spana efter en båt som enligt uppgift är huvudsakligen röd till färgen och bär namnet Jaana på sidan.

1 §
Syftet med farkostregistret

Det riksomfattande farkostregistret, nedan registret, förs i syfte att förbättra säkerheten i sjötrafiken, förebygga de olägenheter som användningen av farkoster orsakar naturen eller miljön i övrigt, fisket, det allmänna nyttjandet av naturen för rekreation eller något annat allmänt eller enskilt intresse och i syfte att stödja tillsyns- och räddningsverksamheten samt för planeringen av användningen av vattenområden och för beredskapsplaneringen.

(Förordning 641/2007 1 §, lag 976/2006 13 §)

Till början av sidan

Om det nuvarande registerbeviset är laminerat, får man avgiftsfritt ett nytt laminerat registerbevis för farkosten?

Nej, det får man inte. Laminering är en extratjänst som en del magistrater erbjuder och för vilken en särskild avgift uppbärs.

Till början av sidan

Tidigare och nytt registreringsdatum?

Fråga:
När en kund kontrollerade sina båtuppgifter i december 2007, angavs den aktuella dagen i december 2007 som registreringsdatum på registreringsbeviset.

Båten hade tagits i bruk och registrerats år 2004, och som registreringsdatum på det gamla registreringsbeviset angavs datum för registreringen år 2004.

Kunden var inte nöjd med registreringsdatumet på det nya registreringsbeviset som kunden fått vid granskningen av uppgifterna. Kunden ansåg att uppgiften var missvisande eftersom registreringsdatumet på det nya registreringsbeviset inte anger det ursprungliga registreringsdatumet. Kunden berättade att skattemyndigheten kan fästa uppmärksamhet vid denna uppgift, när kunden säljer sin båt. Båten borde vara i personens ägo i 5 år, men om han inte tagit en kopia av det tidigare beviset skulle han inte ha några handlingar som bevisade hur länge han haft båten i sin ägo. Enligt kunden kan skattepåföljderna handla om betydande belopp.

Svar:
Som registreringsdatum på registreringsbeviset utskrivs alltid registreringsdatumet enligt den nya lagen, inga tidigare registreringsdatum. Registreringsdatumet anger när den aktuella situationen (=ägare/innehavare + farkost + motor) har på ett godkänt sätt antecknats i det nuvarande farkostregistret (1.10.2007–).

Om det sker sådana ändringar i läget som måste antecknas i registret och ett nytt registreringsbevis skrivs ut, är datumet på det nya beviset uttryckligen datumet för registrering av det aktuella läget (= ägare/innehavare + farkost + motor), inte något tidigare registreringsdatum.

I kundens exempel kan kunden spara det gamla registreringsbeviset (utfärdat före 1.10.2007) eller en kopia av det för att bevisa det ursprungliga registreringsdatumet. Den nämnda regeln på fem år härrör från lagen om fritidsbåtar (621/2005) och bygger på den tidpunkt då båten togs i bruk, inte på dess byggnadstidpunkt.

Det bör ytterligare konstateras att farkostregistret inte är ett sådant register som anger tiden för ägande av egendom som kunden avser. Sådana uppgifter sparas i enlighet med lagen inte i registret. Ägaren ska kunna bevisa tiden för ägande på annat sätt.

Till början av sidan

Hur placeras registerbeteckningen på båtens sida? Bindestreck? Nollor framför beteckningen?

Fråga:
Hur får man placera registerbeteckningen på båtens sida? Ska nollor före sifferserien och/eller bindestreck användas?

Svar:
Föreskrifter om utmärkning av beteckningen ges i 7 § i förordningen om farkostregistret.

Beteckningen ska finnas på farkostens båda sidor så att den syns tydligt då farkosten rör sig. Bokstaven och siffrorna ska ha en sådan färg att de tydligt skiljer sig från bakgrunden.

Siffrorna och bokstaven i beteckningen ska ha en höjd av minst 7,5 centimeter och en stapelbredd av minst 1,5 centimeter. Avståndet mellan siffrorna ska vara minst 2 centimeter och avståndet mellan bokstaven och sifferdelen minst 4 centimeter och högst 10 centimeter.

En identifieringsskylt ska vara rektangulär, minst 12 centimeter hög och överskjuta beteckningen med minst 2,5 centimeter på vardera sidan.

Villkoren ovan ska uppfyllas när registerbeteckningen placeras på båtens sida. Det är en smaksak om man vill ha ett bindestreck mellan beteckningens bokstav och sifferdel. Huvudsaken är att registerbeteckningen syns tydligt i enlighet med anvisningarna i förordningen.

Under ett par månader i det nya systemets inledande skede skrevs även nollorna framför nummerdelen ut, men i dag skrivs inte nollorna längre ut på registreringsbeviset. Nollorna behöver inte märkas ut på registerbeteckningen på farkostens sida. (Förordning 641/2007, 7 §)

Till början av sidan

Måste man fästa samma slags bokstavs- och siffermärken på segelbåtar som på motorbåtar?

Ja. Enligt statsrådets förordning om farkostregistret ska alla farkoster förses med samma slags bokstavs- och sifferserier.

Till början av sidan

Hur placeras registerbeteckningen på en segelbåt?

Fråga:
Var och på vilket sätt ska registerbeteckningen placeras på en segelbåt (som ibland kränger mycket), så att placeringen uppfyller kraven i förordningen? På vilken del av skrovet får man placera dem? Vilken färg får bokstäverna ha? Båten är huvudsakligen vit, men den har röda streck i skrovets övre del och i vattenlinjen. Det finns även rött i däckskonstruktionerna. Får jag använda röda bokstäver?

Den som frågar har en gammal internationell femfemma av mahogny, som ska registreras. Ägaren vill helst inte klistra registernumret på den lackade vackra ytan. Är det möjligt att placera registerbeteckningen på bommen eller seglet?

Svar:
Enligt 7 § i förordningen: "Beteckningen ska finnas på farkostens båda sidor så att den syns tydligt då farkosten rör sig. Bokstaven och siffrorna ska ha en sådan färg att de tydligt skiljer sig från bakgrunden. Siffrorna och bokstaven i beteckningen ska ha en höjd av minst 7,5 centimeter och en stapelbredd av minst 1,5 centimeter. Avståndet mellan siffrorna ska vara minst 2 centimeter och avståndet mellan bokstaven och sifferdelen minst 4 centimeter och högst 10 centimeter.

Registerbeteckningen ska placeras på båtens skrov eller ruff, inte på bommen eller seglet.

I praktiken placeras registerbeteckningen på skrovet eller ruffen. Kravet på att beteckningen ska synas tydligt då farkosten rör sig uppfylls nödvändigtvis inte, om beteckningen finns på seglet eller bommen. Om beteckningen är på seglet, syns det inte när seglet har tagits ned.

Markeringen kan göras med dekaler, målarfärg eller en separat skylt. Väsentligt är att beteckningen tydligt skiljer sig från bakgrunden. T.ex. fören är en bra plats. Det är bra att välja färgen på beteckningens siffror på ett sådant sätt att de tydligt skiljer sig från bakgrunden. Om det finns plats för registerbeteckningen exempelvis i båtens för, är de synliga under största delen av seglatsen.

Om båten stannar exempelvis för tillsyn, lägger båten i allmänhet bi (vänder fören mot vinden), och då syns beteckningarna tydligt. (Förordning 641/2007, 7 §)

Till början av sidan

Ska båtar som antecknats i det s.k. Tanaregistret också registreras?

Fråga:
Båtar som används för laxfiske ska i enlighet med överenskommelsen mellan Norge och Finland registreras. Registreringen (Tanaregistret) har gjorts manuellt i ett kartotek, som har förvarats på polisstationen i Utsjoki. Det finns ingen egentlig registerbeskrivning över registret och det är inte heller riktigt möjligt att fastställa dess officiella status. Kartoteket existerar emellertid och det innehåller över 1 000 båtar, och från Utsjokis perspektiv handlar det således inte om ett något litet kartotek.

På Tana älv finns rätt många båtar som har motor och överskrider längdgränsen på 5,5 meter, och som därför ska registreras i det riksomfattande farkostregistret. Ska en sådan båt också registreras i Tanaregistret? Får båten i detta fall två beteckningar.

Svar:
Båten får tillsvidare två beteckningar om dess längd är minst 5,5 meter eller om dess motoreffekt är minst 15 kW. För närvarande (våren 2008) planerar man att införa registeruppgifterna i Tanaregistret i farkostregistret.

Till början av sidan